Barn som målar.
Barn som målar.

Unescos arbete för konstnärlig frihet och en mångfald av kultur utgår från konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005. De länder som ansluter sig till konventionen (ratificerar den) ska skapa förutsättningar för en mångfald av kulturyttringar och främja ett internationellt kulturutbyte. En internationell fond är knuten till konventionen. Genom fonden ger Unesco bidrag till projekt i utvecklingsländer som främjar en dynamisk kultursektor genom att introducera och utveckla riktlinjer och strategier som stärker en mångfald av kulturyttringar samt institutionella infrastrukturer som stödjer livskraftiga kulturella näringar.

Sverige var en av de första länderna som ratificerade konventionen, vilket skedde 2006. Statens kulturråd är den nationella kontaktpunkten för konventionen i Sverige och det svenska arbetet fokuserar bland annat på att stärka konstnärlig frihet. 

FN har utsett den 21 maj till den internationella dagen för kulturell mångfald för dialog och utveckling.

ReShaping Policies for Creativity

Vart fjärde år ger Unesco ut rapporten ReShaping Policies for Creativity som bygger på information om hur länder som anslutit sig till konventionen genomför den. Rapporten gavs ut första gången 2015 och finansieras av Sverige genom Sida. Rapporten är indelad i fyra tematiska områden: 1. Stöd till hållbara system för kulturpolitik 2. Uppnå ett balanserat flöde av kulturella varor och tjänster samt öka mobiliteten för konstnärer 3. Integrera kultur i ramverk för hållbar utveckling 4. Främja mänskliga rättigheter.

Konstnärlig frihet och stärkta arbetsvillkor

En av Unescos främsta uppgifter är att stärka kulturen runt om i världen och man har ett tydligt mandat att stärka arbetet med kulturskaparens yttrandefrihet, arbetsförhållanden och säkerhet. År 1980 antog Unescos generalkonferens rekommendationen om konstnärens ställning till vilken Sverige anslöt sig år 1981.

En förutsättning för kulturskaparen är yttrandefrihet, en fråga som är av hög prioritet för Sverige både nationellt och internationellt och som ligger inom kärnverksamheten för svensk kulturpolitik. Att fritt få skapa är ännu inte en självklarhet, men genom rekommendationen kan Unesco arbeta för att stärka och skydda konstnärens rättigheter och förbättra sociala, ekonomiska och yrkesmässiga villkor. Sverige prioriterar särskilt frågor om konstnärers yttrandefrihet, konstnärlig frihet och den särskilda utsatthet som drabbar kulturskapare som är kvinnor. 

Mer information

Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfald av kulturyttringar (2005)  

Unescos rekommendation om konstnärens ställning (1980) 

FNs sida om den internationella dagen för kulturell mångfald för dialog för utveckling.

Unescos arbete med kulturell mångfald 

Kulturrådets internationella arbete med kultur

En presentation av konventionen om skydd för och främjande av en mångfald av kulturyttringar (2025).
En film om konstnärlig frihet är (2018).

Senast uppdaterad 10 april 2026